is it just me...

Idag (fett tidigt om man har i åtanke att jag färdats enda från det för Sthlm mycket exotiska Jönköping, för övrigt min typ tredje favvostad i Sverige och detta nästan enbart för Vätterstranden, strand i stan, herregud) mötte mig lite intressant post. Tydligen är jag lycklig, och det är jag för att jag är utvald av tidningen Glamour att få en gratis prenumeration av nämnda tidning i tre månader. Jaha, tänkte jag, vad trevligt att jag nu är en lycklig person, på tåget tillbaka till min sista vända i Uppsala för sommaren ska jag minsann utnyttja detta lycka-erbjudande och läsa min gratistidning. Det kändes så klart mycket angenämt, främst för att gratis ju som det heter alltid är gott, dock tittade mannen i sätet framför mig konstigt på mig vid upprepade tillfällen genom den lilla springan som finns när man fäller ner sitt armstöd, varför jag alltid fäller upp mitt armstöd just för att jag då slipper stirra in i främmande människor så fort jag vänder mig bakåt. Min gratis-Glamour informerade mig om att jag är lycklig och värd att avundas på grund av min civilstatus som singel. Jag är med andra ord mycket lycklig. Undrar om tågmannen tittade bakåt så mycket på mig i ren avundsjuka.
Nu tänkte jag sova. Men så är det Conan. Och där ska Lightspeed Champion vara med. Fasiken.