is it just me...

Ja nu sitter jag alltså här igen, på Engelska Parken, med min dator och mina hundra miljarder sidor anteckningar som enda sällskap, och skriver ett babbligt utkast i akut behov av omskrivning men som stöd för morgondagens mer seriösa författande av hemtentan. Det känns nästan som att jag bor här, har förflyttat mig mellan Matikum (ja det är kafeterian som har ett megauniversitetigt namn), biblioteket (jag som har så svårt för att plugga i komplett tystnad) och stråket (vilket är en lång korridor kantad med sittplatser) där jag sitter nu. Funderar på att ta mig iväg ut i snön igen. Vart är våren???
   
Nu (snö) och när Kricket var här och sällskapade

Apropå inget så åt vi sopplunch på VG's nation idag och det fascinerar mig varje gång att man kan få en komplett lurre med supergod soppa och bröd och sallad för 35 spänn. Det är verkligen annat än Stockholms hutlösa cafépriser där man inte ens kan fika utan att slänga upp 60 surt förvärvade!

Nej, ut i kylan, som Nationalteatern uttryckte sig en gång i tiden!