is it just me...

Nu är jag tillbaka i Uppsala, känns mest konstigt ärligt talat. Men kommer nog in i det kanske. Roligt att träffa lägenhets-tjejerna igen dock såklart. Ibland känns ens tillvaro bara så svag och bräcklig. Kommer det någonsin att kännas som att man vet vart man hör hemma?

Imorrn imorrn imorrn avslutas sommaren på det bästa av sätt! Deportees, Johnossi, MGMT, festival, hoppas på sol! Låtsas inte om att skolan kanske börjar på måndag. Nej. Tyst.


Den dynamiska duon ska lufta sig igen

Obviously something's gotta be done,
I'm such a drama queen, everytime time time we meet,
and you don't give a shit
A junkie, an addict, a slave for your love
But I'm not in love
I'm just obsessed...

Jag känner mig melankolisk idag. Som när man kommit hem från en festival på västkusten, och det känns som att sommaren är slut bara för att det roliga tog slut. Som när man undrar vad man egentligen sagt. Som när en granne tar ens torkmöjligheter i tvättstugan. Som när det känns nödvändigt att förändra livet drastiskt för att inte bli för uttråkad på vardagen, men man inte vet vad som ska förändras. Som när man inser att man inte är ett barn, längre.

Ps. Timo Räisänen var grymmare än vi trodde, Lily Allen var sympatiskt duktig och klart sjukt snygg vilket typ tio karlar försäkrade mig om genom att skrika de orden i mitt öra, Basement Jaxx var fest, Laakso var för bra, Arctic Monkeys var egentligen lite för slarviga men roligt ändå, Band of Horses var mums! Ulle är ett fabulöst resesällskap, det var kul att träffa folk, regnet var kallt, ponchos var sponsrade och lila, smålandsrullen lika god som vanligt, solstolar var en smart idé. Bra festival.

Först vill jag säga att jag gillar Greenpeace. Så mycket att jag faktiskt ger dem en del av mitt csn-bidrag, alltså betalar skattebetalare för min greenpeace-giv hoho. Därför tycker jag också om när det är greenpeace-säljare som står på gatorna, det enda tillfället jag har att smita undan sådana helt legitimt genom att bar säga typ Hej, vän, jag är redan med, och sedan le i samförstånd med säljaren.

That said, idag såg jag det här:

(greenpeace.org)

Mitt dyraste köp ever, min laptop, är alltså ett bra köp ur Greenpeace-synpunkt (det är en dell, alltså). Vad glad jag blir. Jag gillar konsumentkraft, det är framtiiiden det!

Eller är det detta! TTA har vart bra sen de kom, men den här har alltid varit BÄST! Skyll er själva som öppnar karriären med en sån bra låt. (Make It Happen, alltså)

Min "Att göra:"-lapp är helt tom! Är detta vad de kallar lycka?